|
|
|
Det finns en rad olika metoder för användare av cache och de som publicerar information att styra hur en cache lagrar information.
Informationslämnare kan med olika attribut till dokument ange "bäst-före-datum", dvs ange ett datum och ett klockslag när dokument inte är giltiga längre och ska raderas från cache. Man kan också säga till att dokument inte får lagras i cache. Det är inte alltid operatörerna av en cache följer dessa anvisningar.
Den som driver en cache bör ha noggrann kontroll på hur dokument uppdateras och rensas bort ur cachen. Direktiv som kommer från informationslämnaren ska ovillkorligen följas. För andra objekt kan man välja olika lagringsprinciper. I de flesta fall ändras inte bilder så ofta, i så fall byter man namn på bilden. Det gör att bilder kan ha en längre lagringstid.
I stora nätverk, till exempel universitetsnätverk, vill man ha flera proxy-cache-servrar. Då kan situationen leda till att en proxyserver har ett dokument, men proxyn som får en beställning på det dokumentet inte har samma dokument i lagret. Med det nya cache-protokollet ICP kan då en cache fråga sina kollegor på nätet efter dokumentet. Om ingen har det, så hämtas det från det externa nätet och görs då tillgängligt för alla cache-servrar.
Med proxyservrar kan man filtrera. Problemet med all filtrering är att någon måste fatta beslut om vad som ska filtreras. I ett internt nätverk är det inget större problem, där finns ofta givna besluts- och ansvarsregler. Men om en operatör börjar filtrera är det ett bekymmer. Det leder till att användare ser olika delar av Internet hos olika operatörer. Användarna är lämnade till operatörens godtycke och har ofta svårt att se eller påverka dennes policy.
En operatör, oavsett om det är Internet eller telefoni, ska inte på detta sätt ta ansvar för innehållet på nätet. Det måste operatören överlåta på användarna själva, annars skapar det bara bekymmer för operatören. Många försöker lägga ansvar för innehåll på operatörerna, för att de är den mest tydliga aktören i sammanhanget.
