INDEX

1. DNS huvuduppgift - namn och IP-nummer
2. Vad är en domän?
3. Hur används domäner?
4. DNS-serverns funktioner - nu och i framtiden
5. Vad är en URL och en URN?
6. DNS och andra katalogsystem
7. Domäner i Sverige - II-stiftelsen, NIC-SE AB och ombud
8.
Pekare till mer information om DNS
Edvina.net

3. Hur används en domän?

Domänen är basen för nästan all användbar adressering på Internet. Ibland används IP-nummer, men det är alltmer sällan. En server kan också byta IP-nummer, till exempel då man byter Internet-operatör, vilket gör att domän-relaterad adressering är mer varaktig.

All TCP/IP-kommunikation, sådan kommunikation som används över Internet, använder en speciell programvara för kommunikationen. Webbläsaren, terminalprogrammet, DNS-servern och allt annat som använder TCP/IP på en dator använder en gemensam programvara för kommunikationen, ofta kallad TCP/IP-stacken. I den programvaran finns funktioner för anrop av DNS-systemet, för att konvertera från ett nodnamn till ett IP-nummer eller tvärtom.

Programmen använder dessa anrop när de ska upprätta en session. Användaren uppger ett nodnamn direkt i programmet eller i en konfigurationsfil (mailserver, webbserver, terminalserver, UNIX-system etc). Programmet byter ut nodnamnet mot ett nummer och försöker upprätta kommunikation med rätt server. Programmen använder alltså IP-nummer för att upprätta kommunikation.

Underdomäner

På samma sätt som innehavarna av en toppdomän kan skapa domäner kan innehavaren av en domän skapa underdomäner. Underdomäner upprättas i företagets DNS-server. Innehavaren av domänen bestämmer själv regler för hur underdomäner skapas och vilka regler som gäller för dersa förvaltning och användning.

Underdomänen ansluts till domänen med en punkt mellan domänen och underdomänen. Liksom för domäner och toppdomäner kan endast vissa tecken användas. Svenska tecken - å, ä och ö - kan inte användas i domännamn.

Exempel:

dotterbolag.foretag.se

Nodnamn

Nodnamnen tilldelas fritt. För publika tjänster används numera ofta namnet på en tjänst som nodnamn. Vanliga namn är www, ftp, mail och gw för gateway. För datorer som inte är värd för en publik tjänst används vad som helst, planeter, seriefigurer, litterära figurer, ölsorter eller något annat. Använd inte personnamn, för då är det svårare att hålla isär datornamn och e-postadresser.

Nodnamn ansluts till domänen eller underdomänen med en punkt. Varje nod måste ha ett IP-nummer. En dator med ett IP-nummer kan ha flera nodnamn, alla utom ett är då alias. Ett namn är huvudnamn.

Exempel:

www.foretag.se
pluto.foretag.se
internet-gw.foretag.se
omega.dotterbolag.foretag.se

E-post

E-postadresser skapas inom domän eller underdomän och har ingen koppling till nodnamn. För varje domän registreras en hänvisning till postkontor i DNS-databasen. Detta kallas med tekniska termer en MX-record.

E-postadressen består av två delar - en mottagaradress och en domän. De separeras med en alfaslang, "@". Det som står efter alfaslangen måste vara en domän registrerad i Internets DNS. Det som står i mottagar-fältet hanteras av postkontoret, inte av DNS.

Postprogrammet läser alltså texten efter alfaslangen och tar via DNS reda på vart brev ska levereras. Därefter levereras brevet till domänens postkontor, som får ta hand om mottagaradressen. Mottagaradressen kan gå till personer eller olika tjänster, som mailinglistor eller funktionsadresser.

Den som äger en domän kan med hjälp av DNS-servern skapa underdomäner och ordna upp adressering till olika enheter. E-postadresser skapas i e-postkontoret, dvs mailserverprogramvaran på någon dator ansluten till nätverket. DNS-databasen refererar från domänen till ansvarigt e-postkontor.

Om en Internet-operatör ordnat med e-post till egen adress i egen domän åt ditt företag, så använder du två servertjänster hos operatören, DNS-tjänst och e-postkontor för din domän.

Exempel:

anders.jonsson@foretag.se
agneta.fliesberg@avdelning.foretag.se
support@foretag.se
order@dotterbolag.foretag.se
intranetica@webway.se

Tjänsteadresser, URL

URL-adresser fungerar på ungefär samma sätt. Vanligaste URL-adressen är en webbadress, till exempel
http://www.foretag.se/katalog/dokument.html

Mallen för en URL är förenklat
protokoll://server/söksträng

Med en domän kan man skapa ett nodnamn för en dator i företagets domän. Det innebär inte att man skapat en webbserver eller någon annan server. Datorn, vars IP-nummer man anger, måste ha rätt programvaror för tjänsten.

En webbläsare som får en URL avgör först vilket protokoll som ska användas. Det står först i URL-adressen. Därefter slår programmet upp adressen till servern som anges därefter. Det görs med hjälp av DNS. Först därefter kontaktas servern med rätt protokoll och angiven söksträng.

Exempel:

http://www.foretag.se
http://www.webway.se/intranetica
https://securewww.webway.se/very/secret/document.html
ftp://orange.corporatesys.com/pub/skrep/nothing.tar.gz

Skilj på domän och nodnamn

Med den enorma uppmärksamhet som webben och Internet fått är det inte underligt att man snabbt get nodnamn och domännamn en enorm betydelse. Det är viktigt att man skiljer på dessa och inte glömmer en fullständig adressering. Adressen www.foretag.se är ett nodnamn, inte adressen till en tjänst. Noden stödjer kanske flera olika protokoll, vanlig web, säker web, ftp-filöverföring och mycket annat. Om man avser något annat än vanlig webb, måste man alltså ange fullständig URL, inklusive protokollet. För att göra det enkelt för användaren accepterar webbläsare ett nodnamn i stället för en URL och testar protokollet http till den angivna datorn.

Sammanfattning

  • Domän registreras i en domänserver
  • Domän används som bas för en rad olika adresser, däribland datorer, tjänster och e-postkonton
  • Domänservern samverkar med e-postservern (postkontoret) och andra servrar för att skapa adresser till annat än datorer
Innehåll 1 2 3 4 5 6 7
Innehållsförteckning Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Kapitel 7