INDEX

1. DNS huvuduppgift - namn och IP-nummer
2. Vad är en domän?
3. Hur används domäner?
4. DNS-serverns funktioner - nu och i framtiden
5. Vad är en URL och en URN?
6. DNS och andra katalogsystem
7. Domäner i Sverige - II-stiftelsen, NIC-SE AB och ombud
8.
Pekare till mer information om DNS
Edvina.net

6. Om DNS och andra katalogsystem

Vi har redan konstaterat att DNS blir allt sämre som användarvänligt katalogsystem. Ju fler domäner som registreras, desto svårare blir det att intuitivt lista ut domännamnet. Att gissa domänadress är alltså inte en bra lösning för att hitta företag. Domänsystemen i olika länder delas nu upp så att varumärken, företag och privatpersoner hamnar i olika undergrupper. Det gör också att adresserna blir längre.

Behovet av andra metoder för att hitta produkter och tjänster ökar alltså i takt med att allt fler domäner registreras och man använder Internet för att informationsåterhämtning. System som indexerar texter och ger en fri sökning, som AltaVista och Excite, ger inte en tillräckligt bra träffbild. INDEXERING som dessa använder sig av är annorlunda än katalogisering.

En katalog består av standardiserade och klassade data. Data om olika objekt registreras i välspecificerade format, som sedan katalogiseras. För kataloger med vanliga telefon- och adressuppgifter kallar man detta "white pages"-kataloger, efter telefonkatalogen.

Kataloger för andra saker, som produkter, varumärken, webbsidor eller litteratur, behövs också. Helst globala kataloger där man snabbt kan hitta alla referenser till olika begrepp.

IETF har flera arbetsgrupper som jobbar med många olika katalogtjänster. Patrik Fältström, Tele2, är ansvarig för dessa arbetsgruppers utveckling av nya standarder inom IETF. Här utvecklas bland annat LDAP, Whois++ och många andra lösningar. CNRP, the Common Name Resolution Protocol, är ett nytt projekt för att utveckla en lösning för ett Internet-namn som kan slås upp i olika kataloger.

Skilj på data och metadata

I debatten om katalog- och indextjänster pratas ofta om metadata. Metadata är data som beskriver annan data, men inte nödvändigtvis är en del av den datamängden. Metadata, som nyckelord och uppgift om författare, kan lagras i webbsidor och word-dokument. Metadata om bilder måste lagras i separat fil eller databas.

Det finns i HTML 4 en standard för hur man lagrar metadata i en webbsida, så att katalogtjänster kan utvinna dessa för att lagra i en katalog. Indextjänster använder metadata för att kunna väga indexering av olika begrepp. I XML finns en ny struktur som heter RDF, the Resource Description Format, som är till för att kunna beskriva olika resurser på nätet. Det är alltså en standard för hur man kodar metadata, men ingen standard för själva datatyper och variabler som används som metadata.

Det finns en mängd olika standarder för katalogisering av dataobjekt. Dublin Core är en sådan standard, som kan lagras i en webbsida som metadata och användas i olika katalogsystem. Dublin Core anger hur olika saker ska anges, inte hur de ska lagras.

Utan standarder för metadata för olika typer av dokument - bilder, webbsidor, litteratur -är det svårt att katalogisera och skapa större och generella katalogsystem.

Första steget - vita sidor med företags- och produktinformation

Det första steget mot en bra katalogtjänst måste vara en allmänt nåbar katalog över företag och produkter. Den mest troliga lösningen är att skapa system som använder LDAPv3 för detta, i och med att webbläsare och e-postprogram redan har stöd för LDAP.

Möjligt är att det vore bra om en domäns DNS-server kunde hänvisa till företagets LDAP-katalogtjänst för uppgifter om företaget, produkter och olika kontaktmetoder. DNS-servern hänvisar ju redan idag till e-postkontoret för domänen.

Innehåll 1 2 3 4 5 6 7
Innehållsförteckning Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Kapitel 7