DNS, eller the Domain Name System, är det distribuerade databassystemet som håller ordning på alla adresser till datorer anslutna till Internet. Det har några andra uppgifter också, men huvuduppgiften är att hålla reda på datorerna så att varje dator kan adresseras på ett unikt och användarvänligt sätt. DNS är uppbyggt så att ansvaret för adressering av datorer på olika nätverk kan delegeras, så att varje delområde kan hanteras av olika administratörer.
Varje dator ansluten till ett TCP/IP-nätverk, Internet eller ditt företags nätverk, har ett nummer kallat IP-nummer. IP står för Internet Protocol, det datapråk som används mellan alla datorer på nätverket. Varje dator ansluten till Internet har ett unikt nummer, motsvarande telefonnummer. Ingen dator på Internet har samma nummer. Nummerserier tilldelas av Internetoperatörerna.
På företagets eget nätverk finns ett antal nummerserier som kan användas. Brandväggen mellan Internet och företagets nätverk konverterar adresser mellan Internets adresser och företagets egen adressering.
Ett IP-nummer är 32 bitar och skrivs ofta som fyra tal med punkt emellan, t.ex. 192.150.70.3
Nummer i all ära, men i längden är det svårt att hålla reda på. Därför började man att använda läsbara namn i stället för nummer. Varje dator tilldelades ett HOSTNAME, ett nodnamn. Då hade datorn både ett unikt IP-nummer och ett namn.
Dessa två uppgifter, IP-nummer och nodnamn, hanterades i en tabell (/etc/hosts) på det på den tiden inte så stora nätverket som var början på Internet. Det dröjde inte så länge förrän tillväxten av nya datorer gjorde att man inte hann distribuera listan till alla datorer på nätet förrän den var inaktuell. Man insåg att man måste hitta på en ny lösning på problemet - att konvertera läsbara nodnamn till IP-nummer.
Samtidigt hade man ett annat problem, som hade en anknytning. E-posten mellan UNIX-datorerna i nätverket adresserades på ett mycket obekvämt sätt, speciellt i ett ständigt växande nätverk. I adressen skulle alla datorer som agerade postkontor mellan avsändare och mottagare ingå. Det gjorde att man fick längre och längre adresser. Dessutom var det rätt dumt att man tvingades hålla rätt på hur breven skickades i postnätet, det är ju en utmärkt uppgift för datorer.
Tre krav styrde designen på det nya systemet:
Med detta i åtanke konstruerade DNS, Domain Name System. DNS är ett system där man delegerar olika adressområden i zoner till företag, myndigheter och organisationer. Programmet som håller reda på DNS är domän-servern, ofta kallad BIND.
|
Sammanfattning
|
