|
OM BREDBAND |
|
1.
Introduktion |
| |
Bredbandsnätet kan delas in i fyra huvudsakliga delar:
Ett
nationellt stamnätNär man byggde järnvägen, som var industrisamhällets livsnerv, så byggdes först flera olika lokala nätverk. Staten tog sedan och byggde en enda statlig infrastruktur, ett stamnät, som förband hela Sverige och samtidigt såg man till att vi fick en gemensam tidsuppfattning. Innan järnvägen kom kunde olika samhällen ha sin egen tidsuppfattning. Med järnvägen som jämförelse är det enkelt att tänka sig ett enda stamnät för bredbandskommunikation.
Redan idag har vi många olika stamnät. Banverket har ett rikstäckande stamnät för datakommunikation över hela Sverige. Telia har ett och många andra aktörer bygger idag olika nät. Därutöver finns satelliter som täcker hela Sverige och radionät, till exempel Terracoms nät för distribution av TV-tjänster, ett nät som idag är digitalt med hög kapacitet.
Det kommer att bli flera kraftfulla nät med stor täckning. Problemet är att så länge marknadskrafterna styr så kommer dessa nät att i första hand styras till de områden där det är störst och mest attraktiv marknad. Det gör att många vill att staten eller regionerna går in och bekostar en bredbandsinfrastruktur till glesbygden.
I nästan samtliga Svenska kommuner byggs idag olika typer av stadsnät. Förutom kommunernas egna satsningar görs satsningar av kommersiella operatörer på många håll. Frågan är vad kommunernas roll i det här är? Är det att trygga sysselsättningen och se till att regionen får tillgång till moderna kommunikationstjänster eller handlar det om något annat? När kommunala bolag, som till exempel energiverket, bygger nätet kan det lätt bli så att man konkurrerar med kommersiella operatörer. I andra fall, som i Stockholms kommun, har man byggt en plattform som har skapat en konkurrenskraftig marknad. Man har dragit kommunikationslänkarna i form av fiber, men har avstått från att själva sälja tjänsterna. Samtliga operatörer kan då hyra kapacitet och sälja tjänster till anslutna fastigheter.
Ett bostadsnätverk kopplar samman samtliga fastigheter eller lägenheter i ett område med varandra och förser dessa med olika tjänster. Bostadsnätverken kan kopplas till dessa tjänster över stadsnät eller över operatörernas egna nät, beroende på affärsmodell och tjänsteutbud. En typ av bostadsnätverk som idag förser nästan hälften av alla hushåll i Sverige med TV-tjänster är Kabel-TV näten.
Bostadsnätverken byggs av fastighetsägaren eller av en operatör som agerar på dennes uppdrag. Avtalet med operatören kan se lite olika ut, från totalt monopol till stor frihet från lägenhetsinnehavarna. Många kommersiella fastighetsägare har lärt sig att Kabel-tv-modellen, där operatören fick monopol på tjänsterna, inte fungerar. Mängden satellitparabol-antenner på hyreshusen visar att lägenhetsinnehavarna vill ha valfrihet.
Den här delen av infrastrukturen kallas ofta "the last mile". Det är den kritiska delen av nätet, själva anslutningen av bostaden.
För
att koppla samman de olika utrustningarna i hemmet med nätet behövs
någon form av nytt nätverk i bostaden. I första hand kopplas
telefon, TV och hemdator in på nätet. Med nya utrustningar kommer
alla möjliga olika elektroniska utrustningar i hemmet att vara anslutna.
Från kylskåp med bildskärm på dörren till larmsystem
och spelutrustningar.
Hemnätet kommer i vissa fall vara samma typ av nätverk som man använder på kontor, ett nätverk baserat på tvinnad koppartråd och nätverkstekniken Ethernet. I en snar framtid är det sannolikt att hemnätverket är trådlöst, ett radionätverk för hemmabruk.
Nästa artikel: Om tekniken för bredbandsnätverk