OM BREDBAND

1. Introduktion 2. Bandbredd -vad är det? 3. Nätverken 4. Tekniken 5. Ordlista 6. Pekare

Bandbredd - till vad?

Alla datakommunikation handlar om att överföra ettor och nollor. Det blir lätt stora siffror och svårt att relatera till något man begriper. Låt oss ta några exempel

• Ett tecken på en vanlig svensk PC sparas oftast som en oktett, engelska: byte, dvs 8 bitar.
• En 3.5" diskett rymmer ungefär 1.4 miljoner byte, eller förkortat 1.4 MB. Multiplicera det med 8 så får du antalet bitar. För enkelhetens skull kan vi räkna att en diskett är ungefär en 10 miljoner bitar eller 10 Mbit.
• Ett Ethernet-nätverk har kapaciteten att överföra 10 Mbit per sekund. I teorin skulle man alltså kunna överföra ungefär en diskett per sekund på ett sådant nätverk.
• Ett modernt modem har hastigheten 56 tusen bitar per sekund, 56 KBit/s, för nedladdning. Att överföra en diskett tar ungefär tre minuter med ett modem.
• ISDN kan, om man samtidigt använder båda linjerna för ISDN Duo, överföra data med en hastighet av 128 KBit/s. Att överföra en diskett med ISDN tar mindre än en och en halv minut.
• Gigabit Ethernet har en kapacitet på 1.000 MBit/s, eller 1 Gbit/s. Det innebär att man kan överföra 100 disketter per sekund.
• Dagens GSM-nätverk stödjer datakommunikation med 9.600 bitar per sekund. En diskett tar då ungefär 20 minuter att överföra. Nästa generations dataöverföring i mobilnäten, GPRS, stödjer datakommunikation med en kapacitet av 384 Kbit/s, en rejäl förbättring.
• Bredbandsnätverk är nätverk som har en minsta kapacitet av 2 miljoner bitar per sekund, eller 2 MBit/s.

Multimedia över nätverk - vad behövs?

• För ett bära ett telefonsamtal över ett datanätverk brukar man räkna med 64 Kbit/s. Det innebär att man kan ha många samtidiga samtal över ett vanligt Ethernet-LAN med en kapacitet av 10 Mbit/s, men inte så många över en ISDN-linje.
• För att överföra en videoström komprimerad med MPEG-teknik räknar man med att det behövs från 1.5 Mbit/s upp till 5 Mbit/s, beroende på kvalitet och komprimeringsteknik. ISDN kan alltså inte bära en sevärd video eller TV-show, medan nyare tekniker som ADSL kan bära en eller ett par videoströmmar.
• I en fastighet där många lägenheter delar på 10 Mbit/s, en vanlig kontorsnätverkslösning, finns alltså utrymmer för många telefonsamtal, med inte speciellt många samtidiga videosessioner. Video på beställning över nätverken finns det helt enkelt inte plats för.

Hur mycket bandbredd finns i olika bredbandslösningar?

Med hänsyn till den enormt snabba utvecklingen och mängden varianter av de olika teknikerna kan du se dessa uppgifter som allmänna riktlinjer för att se i vilken klass olika tekniker befinner sig. DSL-tekniken finns i många olika varianter med olika kapacitet beroende på kabel och avstånd, vilket också gäller olika typer av radionätverk.

Man kan dela in teknikerna i tre olika klasser. Det är viktigt att skilja på hur mycket kapacitet som finns i det sammanlagda bostadsnätverket för alla användare och hur mycket som finns tillgängligt för varje användare. Ett 10 Mbit/s nätverk för en användare är ett nätverk med hög kapacitet. Ska samma nätverk delas av 100 lägenheter är det knappt ett bredbandsnätverk.

• Klass 1: Snabbare Internet
  I den här klassen finns en rad tekniker för upp till 256 Kbit/s kapacitet. Det ger ett snabbare nät för Internettjänster och kan inte kallas bredbandslösningar. Här återfinns ISDN och en del delade nät där man delar på en större kapacitet, men i realiteten får varje samtidig användare inte speciellt mycket bandbredd till Internet.
• Klass 2: Bredband och enkel multimedia
  I klass två finns en rad lösningar som ger en kapacitet upp till 5 Mbit/s per användare. Det är en bredbandslösning med stöd för telefoni, Internet och multimediatjänster
• Klass 3: Framtidens kommunikationsplattform
  I klass tre finns nätverken med en mycket hög kapacitet och stöd för många parallella multimediasessioner. Det är nätverk för videokonferenser, radio och multimediatjänster som video-on-demand och 3-dimensionell postorder.

Klass 1 och 2 kan man idag bygga på telefonnätet eller ett standardiserat kabelsystem för kontor, s.k. kategori 5-nätverk med tvinnad partråd. För att få större kapacitet bygger man oftast med optisk fiber-teknik.

Nästa artikel: Om stamnät, stadsnät och bostadsnät - de olika typerna av bredbandsnät

© Copyright 2001 Edvina AB, Sollentuna Kommentarer? Rättelser? Förslag? Klicka här för svars- och frågeformulär! Får ej publiceras eller kopieras utan tillstånd från upphovsrättsinnehavaren. Encyclopedia Intranetica är ett varumärke tillhörande Edvina AB.